Idag har det varit underbart sensommarväder. Jakob har legat ute och sovit i sin vagn på eftermiddagen, han sover absolut bäst då. Men han börjar bli så stor att han inte får plats. En tjej i 5-årsåldern kom fram och frågade vad min bebis hette. Jag fick säga att det egentligen är en ganska stor kille... Igår försökte Per gå och lägga honom i våra sängar för att sova middag - det gick så där. 20 minuter vilade han som slutresultat och då hade hans hemska mamma lämnat honom i spjälsängen tills han somnade.
Somnade själv till en halvtimme i solen - det var väldigt skönt. Per klippte gräset och vi var hos grannarna och lät killarna hoppa studsmatta och köra Bobbycar. Sedan var vi på Minisim i Trelleborg. Jakob är så duktig! Det är bra att vi har vant honom vid vatten - han hoppar från kanten och kan vara under vattnet. Han sjunger och plaskar - men han har väldig respekt för läraren Tobias som har ett stort svart skägg.
Nu har jag läst hela kapitlet om trotsålder i Anna Wahlgrens bok, och allt som vi tidigare tillämpat där har ju fungerat. Så nu är det bara att utrusta sig med tålamod och lugn och ge sig in i kampen. Inte ge efter när man har bestämt något, inte bli arg, inte förebrå, inte ta det personligt. Inte stressa... Idag fick jag faktiskt honom att följa med och äta genom att helt sonika lyfta med honom och sätta honom i mitt knä och säga att nu ska i alla fall jag äta. Och då slutade han helt plötsligt att sprattla och gav med sig. Otroligt! Får hoppas att han inte genomskådar strategin. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar