Tvååringar beskrivs i de flesta böcker om barns utveckling som harmoniska och ytterst nöjda med sin tillvaro. Först i två och ett halvt- eller treårsåldern kommer trotsåldern in i bilden. Javisst, sure. Men inte när det gäller Jakob. Han är redan där. Grattis.
Inte gå och lägga sig, inte komma och äta, inte tvätta händerna, inte borsta tänderna, inte sätta på tröjan, inte sluta titta på filmen - listan kan bli lång. Men samtidigt är han ju världens gulligaste lilla älskling som faktiskt har blivit gosigare den sista tiden. Jag tror att han har börjat förstå att vi lämnar honom ibland (dagis) och att han helst vill vara hemma med oss allihop på samma plats.
Idag bytte han blöja på sin docka och ville ha med henne i sängen när han gick och lade sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar