Tåg till Stockholm

9.14 åkte tåget och det var mycket spännande! Får se hur det går att sysselsätta honom i 4,5 timmar.

Här kommer Pippi

Jakob sjunger och sjunger. Allra mest sjunger han "Hä komme Pippi Långstuuump, tjohop tjohopsasaaaa. Inte illa, apa, est o iiiilla. Pengar. Ä komme fatis jaaa." Han sjunger även andra låtar som vi inte känner till bland annat något om bussen, att bebisar skriker, mammor säger schyyysss med fingret framför munnen och papporna skarattar. Mycket märklig sång...

Han är i alla fall på strålande humör och igår när jag sade till honom att vi skulle gå in och klippa håret, så tittade han på mig, log och sade: "Dodis!". (Han fick godis när vi klippte honom i somras.) Den lilla rackarungen - men självklart fick han godis och han satt blick stilla tills jag blev klar.

Anna Wahlgren rules!

Idag har det varit underbart sensommarväder. Jakob har legat ute och sovit i sin vagn på eftermiddagen, han sover absolut bäst då. Men han börjar bli så stor att han inte får plats. En tjej i 5-årsåldern kom fram och frågade vad min bebis hette. Jag fick säga att det egentligen är en ganska stor kille... Igår försökte Per gå och lägga honom i våra sängar för att sova middag - det gick så där. 20 minuter vilade han som slutresultat och då hade hans hemska mamma lämnat honom i spjälsängen tills han somnade.

Somnade själv till en halvtimme i solen - det var väldigt skönt. Per klippte gräset och vi var hos grannarna och lät killarna hoppa studsmatta och köra Bobbycar. Sedan var vi på Minisim i Trelleborg. Jakob är så duktig! Det är bra att vi har vant honom vid vatten - han hoppar från kanten och kan vara under vattnet. Han sjunger och plaskar - men han har väldig respekt för läraren Tobias som har ett stort svart skägg.

Nu har jag läst hela kapitlet om trotsålder i Anna Wahlgrens bok, och allt som vi tidigare tillämpat där har ju fungerat. Så nu är det bara att utrusta sig med tålamod och lugn och ge sig in i kampen. Inte ge efter när man har bestämt något, inte bli arg, inte förebrå, inte ta det personligt. Inte stressa... Idag fick jag faktiskt honom att följa med och äta genom att helt sonika lyfta med honom och sätta honom i mitt knä och säga att nu ska i alla fall jag äta. Och då slutade han helt plötsligt att sprattla och gav med sig. Otroligt! Får hoppas att han inte genomskådar strategin. :)

Nej, inte trotsålder redan!

Tvååringar beskrivs i de flesta böcker om barns utveckling som harmoniska och ytterst nöjda med sin tillvaro. Först i två och ett halvt- eller treårsåldern kommer trotsåldern in i bilden. Javisst, sure. Men inte när det gäller Jakob. Han är redan där. Grattis.

Inte gå och lägga sig, inte komma och äta, inte tvätta händerna, inte borsta tänderna, inte sätta på tröjan, inte sluta titta på filmen - listan kan bli lång. Men samtidigt är han ju världens gulligaste lilla älskling som faktiskt har blivit gosigare den sista tiden. Jag tror att han har börjat förstå att vi lämnar honom ibland (dagis) och att han helst vill vara hemma med oss allihop på samma plats.

Idag bytte han blöja på sin docka och ville ha med henne i sängen när han gick och lade sig.

Jakob hoppar & Café Kust i Falsterbo

ÄNTLIGEN har Jakob lärt sig att hoppa. Han har skuttat och skuttat ända sedan i våras och nu i veckan kom han hem från dagis och hoppade helt plötsligt jämfota! Han är så glad, så glad. Försökte ladda upp en film på det men det gick inte så bra.

Bilden är från Café Kust i Falsterbo. Fint men varning utfärdas ändock för familjer med små barn. Vi blev tillsagda på ett mycket aggressivt sätt att det inte var OK att vi var där, det fanns minsann skyltar uppsatta också. Så ett litet råd är att undvika stället - speciellt effektivt blir det om man gör det under höst och vinterhalvåret, när kundunderlaget är ganska magert. Tråkigt på ett i övrigt mysigt ställe.